Stehags natur- och kulturstigar
Stehagsbygden präglas av böljande fält och bokskogar, där Gyaskogen är den största.
Ta gärna trappan upp på Gyaberget, där det enligt de gamla sägnerna bor en trollgumma, Gyatrollet. På våren kan du se blåsippor som kikar fram uppe på Guldkullen och i slänterna på Gyaberget
I Lökdalen överväldigas du på våren av ramslökens starka doft. Här växer också Skånsk nunneört och gulsippa. Orkidéskogen bjuder på blomsterprakt med orkidéer som grönvit nattviol och St Pers nycklar.
Här finns en porlande bäck där barn älskar att leka året om. Följer du stigen tillbaka mot elljusspåret passerar du jätteasparna från Lillö vid Bosjökloster.
Skytteskogen har fått sitt namn från den danspaviljong som Skytteföreningen hade här en gång i tiden. I Thuleskogen överraskas du av gamla ekar mitt i granskogen. Här växer också den sällsynta och fridlysta blomman humlesuga. Även Thuleskogen har sitt eget troll enligt sägnerna, Thuletrollet, som du kanske ser kika fram bakom granstammarna …
Stehag – ekarnas by
Stehag är ekarnas by. Såväl inne i byn som i omgivningarna breder de gamla träden ut sina vida kronor.
Thuleskogens mörka granplantering ruvar på en särskild skatt – praktfulla, knotiga ekar som lyser upp mellan granarna. En del stehagsbor minns när det växte fullt med gullvivor här i den gamla hagmarken.
En rar växt dröjer sig fortfarande kvar i myllan under ekarna – den mycket ovanliga humlesugan. Den blommar i juli med intensivt rosa blommor. Så håll utkik nästa gång du tar en promenad i Thuleskogen och var försiktig med var du sätter fötterna.
Skogens fåglar
På våren håller fåglarna konsert i Stehagsskogarna – och den är gratis. De främsta sångarna är bofink, talgoxe, taltrast, rödhake, gärdsmyg, gransångare och svarthätta.
Hackspettarna kompar med sina trumvirvlar på murkna trädstammar.
Om du på hösten hör ett intensivt skränande från trädkronorna så kan det vara nötskrikorna som far runt och hamstrar ekollon inför vintern. Höst och vinter kan hela marken lyfta i bokskogen – det är bofinkar och bergfinkar i stora flockar som äter sig mätta på bokollon.
I den mörka januarinatten kan du höra kattugglan ropa. Favoritboplatsen är näringsrika lövskogar, som de här i Stehag.
Snabbväxande jätteaspar
Vid elljusspåret i Gyaskogen finns ett bestånd jätteaspar som har sitt ursprung i de jätteaspar som 1935 upptäcktes vid Lillö intill Bosjökloster. Lillöasparna visade sig ha nästan dubbla antalet kromosomer vilket är orsaken till att de växer extra rakt och snabbt. Det var första gången i världen som detta uppmärksammades.
I Gyaskogen anlade Sveriges lantbruksuniversitet en försöksodling av jätteaspar på 1950-talet. Vid avverkning växer asparna snabbt upp igen från rotskott.
Diabasgångar i Gyaskogen
Om du lämnar stigarna märker du snabbt hur kuperad Gyaskogen är. Gyaskogen ligger vid den förkastningszon som uppstod för ca 300 miljoner år sedan när Afrika och Europa krockade och Skåne sprack tvärs över, från Kullaberg i nordväst till Stenshuvud i sydost.
I sprickorna trängde flytande magma från jordens inre upp och stelnade till bergarten diabas. Gyaberget är en moränhöjd där en sådan diabasgång sticker fram i den södra kanten av höjden. Diabasgången fortsätter sedan i sydostlig riktning till andra sidan av järnvägen.
Illustrationer: Katarina Månsson
Text: Katarina Månsson och Nina Nordh